I Specialpedagogiken står det om att barn med vissa diagnoser behöver särskilda anpassningar och det är en självklarhet för många skolor.
Det är viktigt att arbeta på det sätt som gynnar alla och som dessutom inte pekar ut någon specifik. Här handlar det dock mer om resurser än något annat och varje skola har inte den möjligheten. Av den anledningen drabbas många elever av att skolan inte har råd eller möjlighet och hamnar på så sätt utanför. Dessa elever behöver mer hjälp att komm
a ikapp, att förstå, att strukturera upp och planera. Vissa elever behöver till och med att man möter dem vid dörren för att de ska kunna veta vart de ska, men finns det inte någon som har tid eller ork kommer de aldrig lyckas i skolan och de kommer då känna sig värdelösa.
Kommunerna måste se till att samarbeta så att dessa elever får samma möjlighet som resten av eleverna utan att de ska känna sig som en belastning eller att deras egenskaper ska vara på något vis udda. De ska få känna sig lika sedda och unika som resten av de elever som är i klassrummet!
